31 Jul 2014

10 Punkter om Medeltida Skor

Detta inlägg har skrivits av Henrik, som är arkeolog och museiman, yrkesverksam på RAÄ, reenactar 1470-tal (St Olofs Gille samt Company of st George) och napoleontid (Upplands regemente 1808) och tillverkar läster för historiskaskor.blogspot.com


Det råder en viss förvirring gällande vad som är historiskt korrekt när det gäller skodon från medeltiden. Den här artikeln är en utveckling av ett lite mer raljant inlägg på Facebook. Ambitionen är att försöka förtydliga vad det är som är de mest framträdande dragen hos en medeltida sko, hur det ser ut, och kanske vilka knep som finns för hur man kan titta på skor om man inte är superkunnig.

Sluta läsa nu om du är rädd att dina skor inte är rätt - det är de sannolikt inte, det finns i stort sett inga historiskt korrekta medeltidsskor på marknaden. Det finns undantag till alla tio punkterna nedan, men detta torde gälla för 95% eller mer för det arkeologiska materialet gällande skor i norden. 

Skor i sen 1400-talsmodell, sydda av Sofia

 1. 
 Medeltida skor är vändsydda. Detta innebär att de är sydda ut-och-in. Och vända. Effekten är att sömmarna i skon sitter på insidan, finns det inga sömmar där är inte skon vändsydd.

2. 
Medeltida skor är sydda utan synliga sömmar utåt. Detta innebär att alla sömmar sys åt ett håll, utan ett enda stygn som går igenom till det som blir utsidan av skon när den är vänd. I skomakarförordningen från 1474 står det "hwilken som sömar skor swa ath 1 stygn synis barth, böthe en fjärdingh ööl", alltså: "den som syr skor så att 1 stygn syns bart (öppet), böter en fjärdings öl". Är det fler stygn som blottas blir det mer öl i böter. Det enklaste är att titta på sidsömmen på skon. Ser man alltså på utsidan av skon bara en skarv utan tråd är det troligen korrekt sytt, annars med genomgående söm, så är det felaktigt.

3. 
Medeltida skor är sydda med svinborst. Detta innebär att skomakaren har skapat tråden av ett lämpligt antal enkla trådar och sedan tvinnat ihop dem, men gjort dem tunnast vid borstets anslutning. Detta innebär i sin tur att stygnet är tjockast och starkast när man drar åt det, inte som när man syr med nålar, att trådarna är tunnare än själva nålen. Det är i stort sett omöjligt att med färdig tråd och nålar sy sulsömmar för skor, eftersom tråden är för tunn. Sulstygn i medeltida skor är i regel ca 2-3mm tjocka. Så tjocka sömmar håller bättre, som det står i Stockholms skomakareskrås förordningar: "alla sömmarna skola hålla, så länge sulorna är hela under foten".

Skråförordningen från 1474

 4. 

Många medeltida skor olika former av förstärkningar och skarvningar på ovanlädret. Vanligast torde hälkappa vara, och andra förstärkningar t ex vid förslutningen. Dessa ska vara fastsydda med tunnelsöm så att de inte syns från utsidan.

5. 
Dubbla sulor förekommer nästan inte under medeltiden. Att ha en extra sula fastsydd i besen är föregångaren till randsulan, och dyker upp på slutet av 1400-talet i de avslutande åren på medeltidens många hundra år. Övriga dubbelsulor är lagningar eller reparationer.

Hemmalagningar var vanliga - bild från 
Stockholms stadsmuseum, Helgeandsholmen-materialet.

6. 
Medeltida skor är sydda i vegetabilgarvat läder. Men de som garvar på det viset idag har andra fetter och processer än vad man använde på medeltiden, så många moderna läder har samma egenskaper som kromgarvat läder ändå. Det är därför väldigt svårt att hitta bra skoläder idag.

7. 
Medeltida skosulor är i regel mycket tunnare än vad som är bekvämt att gå på idag. Därför beställer de flesta som vill ha fina medeltidsskor tjocka sulor (8mm) eller dubbla sulor (se ovan) snarare än korrekta (3-5 mm) eftersom de betalar dyrt och tänker gå på asfalt. 

Stygnet sitter från sidan in i sulan, trots att den är ganska tunn
bild från Stockholms stadsmuseum, Helgeandsholmen-materialet.

8. 
Medeltidens skor syddes vanligen i nötläder, kalvläder eller get. Idag sys nästan allt av nöt, det vill säga lite äldre kossor, som har tjockare läder. Folk gillar tydligen tjockt och stadigt idag, jämfört med normen då. Att använda läder av häst var förbjudet i skråordningen från 1474.

9. 
Ovanläder syddes inte av samma person som sydde bottningen. Sannolikt var det gesällernas uppgift att sy ovanläder, medan de mer erfarna sydde sulsömmen (bottningen).  Därför var det olika "handstil" på de båda sömmarna. Idag är alla stygn skapade av samma person - skomakaren.

Även under medeltiden trampade man skorna snett - 
bild från Stockholms stadsmuseum, Helgeandsholmen-materialet.

10. 
Sist men inte minst: Medeltida skor syddes på läst. Lästerna tillverkades normalt sett av en lästmarkare. Det finns bevarade läster i alla möjliga träslag. Av slitspåren på lästen så gick tillverkningen till så att sulan spikades fast på lästen, och sedan höll man ovanlädret på plats för hand, eller med hjälp av knutar. Det finns inga eller få spikmärken från ovanlädret på de medeltida lästerna på det sättet som man syr skor idag. Genombrutna mönster verkar ha skurits till när skon fortfarande satt på lästen, av slitspåren att döma.

/Henrik

No comments:

Post a Comment

Kom gärna med frågor eller kommentarer.