26 Sep 2014

Skadedjur i Yllet och Hur De Bekämpas

Detta mycket angelägna blogginlägg är skrivet av Vix, som både i sitt yrke och i sina hobbies tampas med de små odjuren.

Skadeinsekter; ängrar och mal... Ord som får pulsen att slå lite fortare hos historiska återskapare, yllefolk och museiarbetare – och det med rätta! Ett allvarligt angrepp av ullätande kryp är inte roligt och kan ställa till det ordentligt även för privatpersoner. I en museisamling är det en katastrof. Jag jobbar till vardags med samlingarna på Textilmuseet och hemma har jag två fulla garderober med medeltidskläder och lådvis med ylletyger och ull; både i mitt yrkesliv och privat är skadeinsekter ständigt närvarande som ett potentiellt hot. Tack och lov finns det ganska mycket man kan göra för att förebygga insektsangrepp på textil och effektiva (om än lite tidskrävande och omständliga) metoder för att bli av med dem när man väl har fått påhälsning.

Jag ska börja med att prata lite om de olika skadedjur som kan ge sig på ull och ylle. Får jag lov att presentera: ÄNGRARNA!

 Pälsänger i larvform och som vuxen skalbagge. ©Jarmo Holopainen.

  Ängrar är små skalbaggar, i storleksordningen 3-10 mm beroende på art. Det finns ungefär 45 stycken olika typer i Sverige, varav hälften har kommit hit med importerade varor och egentligen inte är anpassade till det nordiska klimatet. Däremot trivs de alldeles utmärkt inomhus. Det är tacksamt nog bara en handfull arter som ger sig på textilier och liknande föremål. Det är bara ängerlarverna som äter. De vuxna skalbaggarna ger sig inte på textilier, utan är mest ute efter att föröka sig och lägga ägg. Utvecklingen från ägg till skalbagge tar ungefär ett år och under tiden ömsar larverna skinn ett antal gånger – tomma larvskinn bland kläder eller garner är en vanlig indikation på att man har ovälkomna gäster, även om man inte hittar några levande djur.


Ull är en proteinfiber uppbyggd av keratin. I sig är det inte speciellt näringsrikt, så ängerlarverna söker sig gärna till smutsiga textilier där fett-, blod- eller matfläckar ger dem lite extra att bita i. Förutom ull gillar många ängrar också päls, insektssamlingar, uppstoppade djur och matrester.

Här är några av de vanligaste arterna man kan råka ut för:

Pälsänger (Attagenus pellio) (se bild ovan)
Larv: ca 10 mm, långsträckt torpedformad larv med en lång hårpensel baktill.
Skalbagge: 5-7 mm, oval svart med en vit fläck på vardera täckvingen.
Inhemsk, anpassad till det svenska klimatet med 1 generation/år. I naturen bor de gärna i fågelbon. Om pälsängerns kost inte innehåller tillräckligt med protein för att den ska kunna förpuppa sig och utvecklas till färdig skalbagge kan den överleva som larv i flera år. Och äter så gott den kan under tiden.

 Vågbandad pälsänger som larv och som skalbagge. ©Jarmo Holopainen.

 Vågbandad pälsänger (Attagenus woodroffei)
Larv: ca 10 mm.
Skalbagge: 4,3-5,9 mm, brun med vågmönster på täckvingarna.
Kommer ursprungligen från Afrika och kan producera 3-4 generationer/år inomhus. Vanlig i kök, gillar matrester och smutsiga kläder. Kan inte utvecklas färdigt på en kost av enbart keratin utan behöver extra näring.

Brun pälsänger som skalbagge. Larven ser ut ungefär 
som de andra pälsängerlarverna ovan, fast ljusare.

Brun pälsänger (Attagenus smirnovi)
Larv: 2-4 mm, ljusare än de andra två pälsängrarna. Kom till Sverige på 1960-talet från Kenya.
Skalbagge: 2,5-3 mm (mindre än de två andra pälsängrarna ovan). Svart huvud, bruna täckvingar; ser lite ut som den är doppad i choklad.




 Mattbagge (Anthrenus verbasci)

Larv: Kort kompakt hårig larv med tre par knippen av pilborst på de bakersta segmenten.
Borstknippena är fästade under ryggplåtarna.
Skalbagge: 2-3,5 mm, lite spräcklig.
Det finns ett par olika varianter av mattbaggar som alla gillar textil – de kan även ge sig på bomull och linne om tygerna är smutsiga!

Andra ängrar som kan ge sig på textil är museiänger (Anthrenus museorum) och fläckig änger
(Trogoderma angustum), men åtminstone den senare föredrar t.ex. insektssamlingar före ull.


Och så har vi förstås MALEN... Precis som hos ängrarna är det bara larverna som äter textil. Det finns två arter av mal som orsakar problem bland ylle och päls.



 Klädesmal (Tineola bisselliella)
Fjäril: 10-17 mm (utfällda vingar), 5-8 mm (längden). Förökar sig snabbt vid gynnsamma
förhållanden; 4-5 generationer/år. Fjärilen är gulskimrande.
Klädesmalens larver spinner ett rör runt sig som kallas malvagga och deras avföring får färg av det tyg de mumsar i sig. Som färdig malfjäril så flyttar sig inte honorna gärna - 95-98% av de malar man ser flyga runt är hannar.



 Pälsmal. © Rob Edmunds 2004.

Pälsmal (Tinea pellionella)
Fjäril: 9-17 mm (utfällda vingar), 5-8 mm (längden). Pälsmalsfjärilen är mer grå- eller
silverskimrande än klädesmalen.
Larverna gör ett rör av exkrement och fibrer, mer substantiellt än klädesmalens, och drar med sig detta när de kryper runt (som i den här videon på YouTube

Så vad ska man då göra om man hittar skadeinsekter bland sitt ylle?
- Kolla igenom allt som kan tänkas tilltala skadedjuren. Även om man bara hittar några
enstaka djur eller hål i yllet kan det finnas en större härd någon annanstans som de sprider sig ifrån: ett extra smutsigt plagg längst ned i en låda, ett garnnystan som trillat ned bakom soffan och glömts bort (jag har själv råkat ut för just det bortglömda garnnystanet). I en del äldre hus bor krypen helt enkelt i trossbotten och då kan det vara svårt att komma åt problemet. I värsta fall får man kalla in Anticimex.

- Tvätta de textilier som kan tvättas, i maskin. Ofta räcker det. Rengör förvaringsutrymmena ordentligt: hyllor, lister, lådor. Ängerbaggarna kan flyga, men rör sig gärna längs golvet utmed listerna.

- För textilier som inte kan tvättas är värme det allra mest effektiva sättet att ta kål på samtliga stadier av skadedjur (ägg, larver, vuxna djur). Inom museivärlden värmebehandlar man föremål i +55 grader i 24 timmar. Man räknar tiden från det att hela föremålet nått måltemperaturen. Ull och ylleplagg som inte är museiföremål kan man behandla lite hårdare, med högre värme och kortare tid. Proteiner koagulerar vid ungefär +70 grader (tänk hönsägg som kokas eller tillagning av kött) så i den temperaturen (eller högre) klarar sig inte insekterna eller deras ägg särskilt länge. Några timmar i en het bastu, i en torktumlare (det går utmärkt att varmtumla ylle så länge det är helt torrt när man lägger i det!), i ett riktigt varmt torkrum eller till och med på en plåt i ugnen eller några minuter i micron är alla fungerande sätt att sanera sitt ylle.

- Frysning. Det finns äldre rekommendationer som säger att det räcker att frysa angripna textilier i tre dagar, eller att man kan ha dem utomhus ett tag om vintern. Det kan ofta vara tillräckligt, men det är inget som garanterar att alla stadier av skadedjur faktiskt stryker med! En del arter är förvånansvärt tåliga och kan t.ex. överleva genom att gå i dvala. I museivärlden är de senaste rekommendationerna för frysning antingen 7 dygn i -20 grader, eller 5 dygn i -30 grader, d.v.s. temperaturer som inte alltid går att få till i en vanlig hushållsfrys eller om vintern. Och textilierna i sig isolerar! Naturhistoriska Riksmuseet gjorde tester med olika skadedjur i en frys inställd på -20 grader. Det visade sig att i en välpackad frys utan tillräcklig luftcirkulation blev temperaturen bara -13 grader i mitten av det frysta materialet och endast -8 i botten. Alla de tropiska ängerarterna dog visserligen av detta, men museiängerns larver visade sig klara av ända ned till -19. De hade dock blivit så skadade av kylan att de dog när de sedan skulle ömsa skinn för första gången. 

Här följer så till sist några tips för att förebygga skadedjursangrepp:

- Håll textilierna rena. Patinering i form av smuts, fett, svett, blod och matrester ger visserligen utrustningen karaktär, men drar tyvärr till sig skadeinsekter. Själv tvättar jag faktiskt hela min medeltidsutstyrsel efter varje event, men så måste jag ju också vara extra försiktig vad det gäller ullätande kryp med tanke på mitt jobb på museet... Det sliter på textilierna att tvätta dem ofta och ylle behöver egentligen inte mer än en ordentlig vädring för att hålla sig fräscht, men det kan vara bra att ändå försöka avlägsna de allra mumsigaste
fläckarna.

- Låt inte sakerna ligga ostörda. Skadedjur vill vara ifred när de äter och trivs i mörker. Använd textilierna. Gå igenom dem med jämna mellanrum. Vädra dem! Håll ett öga på dem.

- Förvara allt i täta plastlådor eller t.o.m. vakumpåsar (se bara till att sakerna är snustorra innan de packas undan!). Välförseglad förvaring gör det svårare för krypen att etablera sig och skulle olyckan vara framme kan det i alla fall hindra dem från att sprida sig.

- Använd rödceder (i form av trä eller olja), malört eller lavendel bland textilierna. Dofterna verkar avskräckande på en del skadeinsekter, men de är inga mirakelmedel (som det ibland hävdas på nätet) och de tar absolut inte död på krypen! Men de hjälper till att hålla dem på avstånd.

- Var försiktig med second hand-saker. Både stoppade möbler, kläder och tyger kan innehålla otrevliga överraskningar. Kolla igenom, frys, värm eller tvätta vintage-inköpen!

/Vix

16 comments:

  1. Jag vill hurra och klappa händerna.
    JÄDRAR vad bra!!!
    Tack Vix och Sarah.

    / Maria

    ReplyDelete
  2. Jag är glad att så många ställer upp och bidrar med sina kunskaper :)

    ReplyDelete
  3. Vill tillägga en sak jag glömde nämna - ängrar struntar fullkomligt i avskräckande doftsaker som lavendel. Det är bara mot mal som sådana huskurer kan ha effekt.
    /Vix.

    ReplyDelete
  4. Superbra skrivet med bilder och allt, men jag undrar om inte larvera har hamnat på fel ställe. I alla fall verkar det som att beskrivningen på mattängerns larv stämmer mer överens med bilden på den vågbandade...

    ReplyDelete
  5. Hmm... Kia, jag är ju ingen entymolog, så du kan mycket väl ha rätt! Men jag har dubbelkollat med både beskrivningar och mina anteckningar från skadedjurskursen jag gick och det är just de korta knippena med pilborst bak som ska känneteckna Anthrenus verbasci, medan Attagenus woodroffei (vågbandad) ska ha en lång borstpensel. I boken "Ängrar - finns dom?" är det just förekomsten av pilborstknippen kontra borstpensel som skiljer (alla) Anthrenus-arterna från Attagenus-arterna (och formen på larven; kort och tjock kontra längre och spolformad).

    ReplyDelete
  6. Kan man kanske få lite mer exakt info om värmebehandling? Jag tänkte gå igenom mitt garnförråd för skärhetsskull.

    Effekt och tid i micro?
    Grader och tid i ugn?

    Hur är det med blandgarner, ull och annat material?

    Tack för superbra tips!!

    //Jennie

    ReplyDelete
  7. Mikron har jag själv aldrig använt; det tipset har jag fått av en bekant, men jag skulle gissa högsta effekt i nån minut. Syftet är ju att få kryp och ägg att...eh...koka...

    Vad det gäller ugn så skulle jag säga minst 30 minuter på 100 grader. Testade härom dagen och ängerlarven var död efter 10 min. i 100 grader (ja, jag är elak och hård när det gäller skadedjur i textil), men det är bra att ta i lite extra - värmen ska ju hinna tränga igenom ordentligt i hela materialet.

    Skadedjur går gärna på blandmaterial och ibland även på material som de enligt konstens alla regler inte borde kunna överleva av. Ängerlarven jag stoppade i ugnen hittade jag t.ex. på ett helbomullstyg medan ylle som låg bredvid var fritt från besök.

    Syntetmaterial kan ju smälta vid höga temperaturer, men 100 grader i ugnen brukar inte vara några problem, så länge det inte ligger emot metall. Eller grillelement...

    ReplyDelete
  8. Hej! Tack för en jättetrevlig och informativ sida.

    Hur är det med kemtvätt? Tar det död på mal?

    Mvh Johan

    ReplyDelete
  9. Hej! Tack för de mest seriösa råden Google kan uppbringa ! Jag har just upptäckt klädmal. Eller rättare sagt hål från samt hylsorna/kokongerna. Nu undrar jag hur svårbehandlade den är (7 dagar i minus 20 eller flera timmar i 70 grader gäller väl de härdigaste arterna)

    ReplyDelete
  10. Tack för ett mycket bra inlägg! Kan nu konstatera att larven jag hittade i en klädpåse mycket riktigt var en pälsänger. Trodde det skulle räcka att hänga ut kläderna över natten (-15 grader ikväll), men efter att ha läst ditt råd blir det nu tvätt och torktumling istället. Tack igen!

    ReplyDelete
  11. Jättebra information. Tack så mycket. :)

    ReplyDelete
  12. Hej!
    Här hittade jag pälsänger laver i kök, på golv under köksluckor/skåp/bänk.
    Så vi började flytta spis för att städa bort laver, fick vi en chock att det låg tusental döda larver där. Vi är nyflyttade i radhuset, fd ägare hade tydligen inte städat på flera flera år :/
    Det fanns en del levande larver som åt matrester samt massssor döda laver. Jag överdriver inte, men det var hemskt så många!

    I våra kläders platser finns inga pälsänger, bara i kök.
    Undrar om det är rätt insekt jag misstänker? Eller kan det vara en annan? Det ser likdan ut som en pälsänger fast något ljusare.

    Vi ska snart renovera kök, allt ska ut och kastas.
    Bör jag införa nån giftig bekämpningsmedel först?


    Skulle vara tacksam för råd och tips ❤️

    ReplyDelete
  13. Det finns en liknande skalbagge som heter fläskänger, i köket är det sannolikt denna.

    ReplyDelete
  14. Generellt skulle jag säga att så fort det kryllar av någon form av insekter i hus och hem ska man kalla in experter. De flesta fastighetsägare har avtal med någon skadedjursbekämpningsfirma. Är man egen husägare kan man kolla med sitt försäkringsbolag om de rekommenderar någon speciell firma; annars får man kontakta valfri seriös skadedjursbekämpare. I kök rör det sig ofta om fläskängrar eller silverfiskar som gillar matrester framför textil. Att sanera ett litet skadedjursangrepp i reenactmentyllet klarar man för det mesta av på egen hand; när det rör sig om stora mängder av etablerade kryp i hemmet - ta hjälp av proffsen!

    ReplyDelete
  15. Jag hittade larver från pälsängrar i några stallkläder i garderoben. De är tvättat i 60 oc ligger i plastbackar. Men hur gör jag med alla ridstövlar, ridskor, hjälmen och säkerhetsvästen? Inget som syns på dem men undrar om man kan ställa detta i frysbox? Räcker det med -20 i 1-2 veckor då? Samma fråga med ryggsäck och läderväska... tacksam för svar!

    ReplyDelete
  16. Vilken ypperlig sida! Jag arbetar med mattrenovering och är väldigt försiktig när det gäller att få in odjur i min atelje som har så mycket garner. Misstänkta mattor placeras i en frysbox avsedd endast för ändamålet. Nu får jag in en jättestor salsmatta med malangrepp och då blir det försök med bastu. "Några timmar" i +80° om mattan inte är hårt packad? Detta bör räcka?

    ReplyDelete

Kom gärna med frågor eller kommentarer.