21 May 2015

Att Vaxa Lintråd

Det var vanligt att sy kläder med lintråd. För att sömnaden ska gå så smidigt som möjligt bör tråden vaxas. Det hindrar att den trasslar sig och går av, och gör dessutom att den glider lättare genom tyget.

 Vaxad lintråd överst, ej vaxad lintråd underst.

Du behöver ett stycke bivax. Detta kan köpas hos flera återförsäljare som riktar sig mot historiska återskapare och lajvare. Känner du en biodlare kan du kanske köpa eller få en bit därifrån. Även bivaxljus fungerar. Beroende på dess renhet kan vaxet vara olika hårt eller mjukt. Är det mycket hårt kan man värma det i handen en stund – vissa stoppar sitt vax innanför tröjan under sömnaden för att det ska ha en bra konsistens.

Håll vaxet i handen. Lägg tråden över det, och tryck tråden mot vaxet med tummen. Dra vaxet över tråden, men inte för snabbt – då kan du få friktionsskador på tummen. Beroende på vaxets kvalitet kan du behöva upprepa flera gånger. När du sytt en stund kan du dessutom behöva vaxa om tråden.


 Svårare är det inte! Vaxet har en tendens att se rätt skruttigt ut efter ett tag, då små fibrer från trådar och tyger fastnar i det. Det gör inget, det går att använda ändå. Men givetvis varar vaxet inte hur länge som helst – varje gång du använder det så krymper det.

Det finns färdigvaxad lintråd att köpa, men de allra flesta föredrar att vaxa själva - utbudet av trådar blir mycket större då, och blir lättare att anpassa till olika projekt.

16 May 2015

Att Välja Ylletyg

Ylle var det tveklöst vanligaste materialet som kläder syddes av under medeltiden. Från simplaste tiggare till kungligheter – alla använde ylle. Det var dess kvalitet och färg som avgjorde hur fint det var.

Ylletyger bör vara vävda i tuskaft eller kypert. Båda sorterna lämpar sig bra till de flesta plagg, men tuskaft är inte optimalt till hosor, då det inte är så elastiskt. Särskilt tyger i kypert är vanliga i fynden.

 Kypert med karaktäristisk diagonal randning
 till vänster och tuskaft till höger

Ska du föreställa någon ur den vanliga befolkningen är det positivt om man kan urskilja trådarna i tyget – det är vanligt i fynden. Ska du föreställa en finare person kan tyget med fördel vara ruggat och överskuret, det vill säga, ha en fin, luddig men slät yta som döljer trådarna.

Ylletyger förekommer som sagt i en mängd kvalitéer; från så fint att det är genomskinligt, till väldigt grovt, från mjukt till rivigt: välj kvalitet efter vad du ska ha tyget till. 

Grovt ylle till vänster, fint ylle till höger - båda kypertvävda.

Enfärgat är alltid ett säkert kort och är det vanligaste både i bildmaterial och fynd. Har du turen att hitta något enkelt tvärrandigt (eller randigt på längden som du klipper ut på tvären) så är det också trevligt. Rutigt förekom i mindre omfattning, men är väldigt överrepresenterat idag.

Även färg är en viktig faktor för att passa en viss sorts person. Naturliga yllefärger – naturvita, bruna och gråa nyanser – lämpar sig väl till vanligt folks vardagskläder.

Enkla tyger - vettigt för den som kommer bli svettig och smutsig i sitt arbete.

Färgade tyger i ljusare nyanser passar också vanligt folk, då de kan likna de färger som fås fram i efterbaden vid färgning. 

Ljusa färger - förhållandevis billigt och lämpligt till den vanliga 
befolkningens högtidskläder, och kanske fint folks vardagskläder.

 Mörka, djupa färger visar tydligt att en person har pengar. Riktigt sotigt svart är dock ovanligt under större delen av medeltiden (det blir inte modernt förrän under 1400-talets senare del), och även då det förekom så bleknade färgen snabbt, och kunde behöva färgas om. Naturligt svart ull direkt från fåren har en mörkt grå nyans, då även den solblekts.

Mörkare färger - passande för välbärgade borgare och frälsemän.

Det luriga med att köpa ylletyg i en vanlig tygaffär kan vara att om det bara står 100 % ull, så kan tyget ändå innehålla upp till 5 % andra fibrer, oftast syntetiska. Står det däremot 100 % ren ny ull så ska det vara det. Personalen i vanliga tygaffärer är ofta rätt dåligt insatta i just ylletyger, så det de säger kan man tyvärr inte alltid förlita sig på.

Det bästa är att köpa från någon av återförsäljarna som riktar in sig på textiler för historiskt återskapande, till exempel Medeltidsmode, Handelsgillet, Historiska Rum, Naturtuche. De har ofta bra koll på vad som är lämpligt, och brukar som regel vara tydliga med om ett ylletyg innehåller andra fibrer.

Tänk på att bara för att ett tyg innehåller 100 % ren ny ull så är det inte automatiskt lämpligt för medeltidskläder: vissa vävsätt och behandlingar av tygerna är klart moderna - och ser moderna ut.

Läs mer:
Ylle: Förbehandling, Tvätt och Press
Skadedjur i Yllet och Hur De Bekämpas

Referenser:
Crowfoot, E. Pritchard, F. & Stainland, K. (2001). Textiles and Clothing c.1150-c.1450. Bury St Edmunds: Museum of London.

Østergård, E. (2004). Woven Into the Earth. Denmark: Aarhus University Press.

SENAST UPPDATERAD 24 MAJ 2015